Oroväckande.
Vad ska vi göra åt det vi inte kan göra någonting åt
När ens känslor tar övertaget och lämnar kroppen bakom
En träff
Sedan är man som bortblåst och finns inte kvar
Levde i en drömvärld som inte finns
Hoppas mer än vad man gör
Suckar sig igenom livet och längtar
När vi själva inte vet vad som är rätt och vad som är fel
Är det då vi ska stanna upp och stanna
Nu finner vi friden i någon annan
En konstant väntan på att denna ska komma in genom dörren
Finnas där
Ett ord
Min kropp ryckte till som om jag fick en stöt
Allting blev svart för en millisekund
Men när jag läste om meningen förstod jag innebörden
Rycket var i onödan
Allting är alltid i onödan
Om det inte är så att det inte var i onödan och att allting kommer bli sådär fantastiskt månskimmrande underbart
Kommentarer
Trackback
