Fjodor Dostojevskij.
Jag pallar inte med dig
Var du tvungen att vara så bra
Det här kommer ta längre tid än tillåtet
Kom hit och ge mig en hjälpande hand
Relativt lugna frekvenser.
Gem som bara fäller isär.
Hoppades på bättre tider
Men dagarna blir bara mörkare
Eldarna allt för nödvändiga
Det spelas stumma charader i bakgrunden
Och i staden firas julen
Dessa hemska brinnande tårar.
Varför tar det aldrig slut?
Varför tar de aldrig slut?
Look forward.
Sensuell.
BARNPROGRAM.
Det är min grej det
Har koll på alla program som är värda och se
Och alla ovärda
Gör detta mer än sällan.
Hoppar på tåget och träffar personen jag tänkte på
Får allting att bli precis som det var planerat att bli
Säger de saker jag tänker på
Läser ut böcker, även fast jag tycker de är fantastiska
Kommer försent
Förutom när jag kommer försent med flit
Hamnar på en superkändis efterfest utan att veta om det
Men nu hände det!
Anta att.
Att du faktiskt är den enda för mig
Inte tillräckligt.
Det finns inte tillräckligt starka superlativ för att beskriva er
Mina vänner
Känn er speciella, för ni får mig att känna mig speciell
För att jag får vara med er
Jag älskar er
And that you will find me up here.
Get down and dirty.
Frequently.
Där uppifrån.
Där uppifrån var de problem som fanns så mycket mindre
Okomplicerade ting instängda och oåtkomliga
Fri som en fågel fann jag mig ståendes
Att se ned på det jag annars tittar i rakt i ögonen
Så enkelt som den vind som nu sorglöst nuddade mitt ansikte
Äntligen kunde jag andas ut och se allt över en annans horisont
Min egen
