Bak och upp.
Varför blåser det aldrig i fjällen?
Nu ska jag inte ta och spela svår
Avståndet mellan oss har aldrig varit större
Även om jag kom 40 mil närmare
Spenderade sju timmar för din skull
Finns du fortfarande på andra sidan
Men en sak är säker
Jag kommer ändå aldrig träffa dig igen
Inga mer
Tja tja
Avståndet mellan oss har aldrig varit större
Även om jag kom 40 mil närmare
Spenderade sju timmar för din skull
Finns du fortfarande på andra sidan
Men en sak är säker
Jag kommer ändå aldrig träffa dig igen
Inga mer
Tja tja
Bortblåst.
Någon vädrade
Rummen var för rökfyllda
Med vinden försvann jag spårlöst
Tappade bort mig själv
Allting var vitt
Jag satt fast med ett gem
Runt allting som inte fanns
Så hittade jag start-knappen
Nu finns jag igen
Men fingrarna är rostiga och
Slut
Ouhh.
I't sucks to be this braindead
I'm flying right into the big blue
Still I can't remember a fucking thing
I'm flying right into the big blue
Still I can't remember a fucking thing
Sommarväsen.
Vi skådade olikhet
Såg allt för mycket
Men blundade och missade
Nu när det är över saknar vi
Klagar och gråter
Skyller ifrån oss
Egentligen gömmer vi bara
För vi vet
Om vi inte hade blundat
Då hade vi haft någonting
Någonting att se tillbaka till
Lågt.
Låg energinivå
Du bör byta batteri
Koppla in sladden
Eller gå och dö
Du bör byta batteri
Koppla in sladden
Eller gå och dö
Svart.
Allting gick för mycket
En lång omväg
Vintergatans E4 öppnades
Jag färdas på en annan kropp
Smeker jorden och blundar för att
Glömma
Vi rör oss uppåt inåt genom och utför
Vägen tog aldrig slut
Den kommer alltid att finnas
Och hur mycket jag än blundar
Kommer jag aldrig
Minnas
En lång omväg
Vintergatans E4 öppnades
Jag färdas på en annan kropp
Smeker jorden och blundar för att
Glömma
Vi rör oss uppåt inåt genom och utför
Vägen tog aldrig slut
Den kommer alltid att finnas
Och hur mycket jag än blundar
Kommer jag aldrig
Minnas
Reparera.
Någonstans finns det
Men det enda jag ser nu
Är reprona i mina glada skivor
Jacken i mitt golv
Såren från de ställen där du
Brukade finnas
Nu letar vi bara
Säg mig om jag bara ser
Det som inte längre finns att
Se
Våldtagen.
Käner mig som ett avskumm
Beordrar dig att sluta
Ingenting hjälper
Mina bara knän
Men dom blir bara mer och mer
Blödande
Ja
Jag känner mig våldtagen
Beordrar dig att sluta
Ingenting hjälper
Mina bara knän
Men dom blir bara mer och mer
Blödande
Ja
Jag känner mig våldtagen
Draft: Nov. 3, 2009
Det är alltid någonting som fattas
Du får aldrig till det jag vill nå
Vi börjar tappa hoppet och jag lever inte längre för
Livet
Vad finns det då kvar
Frågetecken som stannar kvar för länge
Du gav mig inte ett svar och frågan finns nu kvar
Obesvarad
Grimaserar.
Jag vände och vred, försökte verkligen. Använde varenda muskel som jag kunde finna. Andades lugnt. Andades snabbt. Rörde mig i takt och i otakt. Försökte till och med använda händerna. Flera gånger till råga på allt. Jag skrev ned vad jag skulle göra. Läste det om och om igen. Men jag visste tillslut, att den energin jag behövde för att göra det.
Fanns inte
Mina grimaser var från och med, här och nu, slut.
Vi bara rinner iväg.
Vi höll någonting inom oss
Utan att egentligen vilja medge
Men så plötsligt blev vi
Konfronterade
Tagna på bar gärning
Mitt i dörren
Och aldrig mera visste vi
Var vi hade varandra
Och du bara rann iväg från mig
Ska vi ge oss.
Har du någon gång sagt stopp utan att mena det
Veta om att det bara är ett ord
Men ändå
Betyda hälften så mycket som det var menat
Vi funderar oss igenom de mest komplicerade saker
Men det vi sendan säger
Det enklaste, enstaka ord
Betyder ingenting
För den som sedan hör det
Om vi beskriver oss tillsammans
Två personer
Du och jag
Vi
Ska vi ge oss
lovehate.
Nu vet vi inte längre
Att försöka lista ut bli bara
Omständligt
Varje gång jag ser från fel håll
Avsky och hat
Men rakt framifrån
Helt fantastiskt och älskvärt
Något som så ofta känns
Fel att säga
För mycket eller för litet
Hur mycket vi än vrider och vänder på
Det
Ändå kommer det fram fel
Och varje gång jag tittar i dig
Gud vad jag ser det som jag hatar mest
Mig själv
Namn.
Ni som jag saknar mer än någonsin
Ni som jag träffar hela tiden
Ni som jag träffar för ofta
Ni som jag träffar för sällan
Ni som betyder mer än vad ni tror
Ni som tror att ni betyder mer
Ni som vet att jag älskar er
Ni som jag bara skulle behöva just nu
Ni som jag ska träffa nu
Ni som jag träffade förra året
Ni som jag träffade i år
Ni som jag alltid känt
Ni som jag bara känt i några dagar
Ni betyder någonting för mig
Ni kommer alltid vara med mig
Ni
Ni med dom där vackra namnen
Det där med matematik.
jag springer fast
få bort allting från grunden och
subtrahera
en fot. en fot. en fot.
det är rytmen som för mig frammåt
En sån där storm.
Ibland sker det som inte får ske
När man är så där smått olycklig
Som man kan vara ibland
Och att veta att det bara är just du som skulle ha hjälpt
En droppe av dig och det skulle vara nog
När någon fanns där
Att jag inte såg dig
Men jag gör det nu
Samtidigt som jag vet att det ändå är
För sent
Avståndet.
Hur mycket du än vill komma nära
Du försvinner bara längre bort
Din distans bildar ett svart hål
Synliga röster du vill visa mig
Lägga i handen och sträcka fram
Här, du kan få se
Men du blundar och gömmer dig bakom
När jag närmar mig
Du vet att jag bara vill lägga armarna om
Röra mitt huvud sakta fram och tillbaka
Du vet att du är fin
Men du vet så mycket mer
Du vet att jag är ful
Det där ofrivilliga
Underförstått
Avtal med ett löfte om hopp
Utanförskap som bidrar till avsked
Hejdå, vinka nu då
Vi har ju bott dörr-i-dörr
Handen i luften
Pekande i nordväst riktning
Vi ses då
Sakta försvinna
Tyna bort
Jag lever bara för framtiden
Aldrig att jag tänker på baktiden
Dåtiden?
Missförstånd, svart kavaj, blå skor
Mockasiner. Aldrig mer
Vi ses då. Varför vara trevliga
Vi ses aldrig mer
inte en chans
AVSKEDSFRAS
hejdå
utfört
avklarat
Survivor.
En telefon samtal
Du överlevde
Att behöva vara tacksam
Någonting så litet
Egentligen obetydligt
Men med ett så stort
Innehåll
Endast för att prata
Gester och blickar
Faller bort
Men du visste
Att tiden var inne
Och nu är det
Vi
