Förnyelseångesten.
Folkets himmel färgas röd i natt
Stadens minne går i glömska då framtiden tar vid
Brinnande står jag
Sträcker ut mina händer över hans trappor
Sakta
Och ack så plågsamt han knäböjer framför mig
Hans tegelstenar pulserar
Genom ådrorna - rusande - det blod
Blod som avbildat min själ
Folkets himmel färgas röd i natt
Vi tog farväl
Ett avsked
Våra märken i hans hud skulle slätas ut
Repareras
Du som fanns där
Låt alltid ditt hjärta slå
Låt ditt vatten vagga mig till sömns
Plötsligt jag blöder
Läckande sår
Pölen runt dina fötter färgas svart
En avgrund
Jag viker mig för hans skönhet
Hustaken blir till markgrund
Och nu han växer sig bort från sig själv
Nu ensam jag brinner
Folkets himmel färgas röd i natt
Kommentarer
Trackback
