Påminn mig att glömma när jag kommer ihåg.

För jag vill inte veta av
Bara jag kan vara ledsen över det som då hände
När jag berättar, du känner inte samma
Kommer aldrig kunna
När du märker, du tycker synd - men du känner inte samma smärta
Du hör mina ord, min klagan och bekännelse
Du nickar, skakar på huvudet och väljer dina ord med försiktighet
Men ur en påse de dras
Slumpen blir din livlina
Mina ord är mina
Dina ord är bara dina
Och innan du ger dom till mig kommer du aldrig kunna förstå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0